Skogsgödsling med helikopter för effektiv spridning över stora områden

Skogsgödsling är en insats som kan användas för att öka tillväxten i skogen under en begränsad period. När större arealer ska behandlas blir både spridningskapacitet och precision viktiga delar av arbetet. Genom att använda helikopter kan gödsel spridas över omfattande skogsområden på kort tid, samtidigt som genomförandet kan följas digitalt. För skogsägare som planerar inför kommande gallring eller slutavverkning kan gödsling därför vara en åtgärd som påverkar hur mycket virke som hinner växa fram före nästa större skogliga insats.

Effektiv spridning över stora skogsområden

Kallax Flyg arbetar med skogsgödsling från helikopter och kan gödsla upp till 140 hektar per dag. Det gör metoden särskilt relevant när större skogsområden ska behandlas och när arbetet behöver genomföras med hög kapacitet. Att sprida gödsel från luften innebär att stora arealer kan omfattas av samma gödslingsinsats samtidigt som arbetet kan genomföras med den precision som krävs.

En central del av arbetet är just precisionen. När gödslet sprids från helikopter används GPS och efter genomfört arbete kan resultatet visas som en digital kartbild. Kartbilden ger en tydlig bild av hur spridningen har utförts över det aktuella området. Det skapar ett konkret underlag för den skogsägare eller uppdragsgivare som vill kunna följa var gödslingen har genomförts.

När ett större skogsområde ska gödslas är kombinationen av areal och precision en viktig del av upplägget. Att behandla omfattande områden kan annars vara en krävande uppgift om spridningen samtidigt ska kunna genomföras på ett kontrollerat sätt. Med helikopter kan gödslingen hanteras från luften samtidigt som den GPS-baserade tekniken används för att dokumentera arbetet.

Den digitala kartbilden är därför en viktig del av kontrollen. Den GPS-genererade bilden visar resultatet av spridningen och gör genomförandet synligt efter att arbetet är utfört. Uppdraget handlar därmed inte enbart om att sprida gödsel över området, utan också om att skapa ett digitalt underlag som visar hur det aktuella skogsskiftet har behandlats.

Kapaciteten på upp till 140 hektar per dag innebär dessutom att omfattande skogsskiften kan behandlas på relativt kort tid. För större fastigheter eller uppdrag där många hektar ska omfattas blir den möjliga spridningskapaciteten en betydelsefull del av helikopterlösningen. Arbetssättet kombinerar därmed behandling av stora ytor med digital dokumentation av själva genomförandet.

Själva gödslingsinsatsen är dock bara en del av processen. Innan arbetet genomförs behöver det aktuella skogsområdet och förutsättningarna för uppdraget vara tydliga. Det handlar bland annat om var området ligger, hur stort det är och vilka övriga omständigheter som påverkar genomförandet. Dessa faktorer har också betydelse när priset för uppdraget tas fram.

Gödsling inför gallring och slutavverkning

Syftet med skogsgödsling är att öka tillväxten. Genom gödslingsinsatser vid utvalda tillfällen kan tillväxten öka, vilket innebär att mer virke kan finnas tillgängligt vid kommande gallring eller slutavverkning. För skogsägaren handlar insatsen därför om att påverka produktionen under tiden fram till nästa planerade åtgärd i skogen.

Som exempel anges en slutavverkningshorisont på åtta till tio år. En gödsling som genomförs i närtid kan då öka tillväxten med omkring 20 kubikmeter per hektar fram till avverkningen. Den angivna effekten motsvarar enligt beskrivningen en årlig avkastning på över tio procent. Det visar vilken betydelse gödslingsinsatsen kan få när den planeras i relation till en kommande slutavverkning.

Rätt timing lyfts också fram i samband med gallring. En väl vald gödslingsinsats kan skapa förutsättningar för en extra gallring under vägen från plantor till avverkningsbar skog. Gödslingen behöver därför inte enbart kopplas till perioden närmast före slutavverkning, utan kan även ingå i planeringen av skogens utveckling under en längre period.

Samtidigt finns omkostnader för både gallring och slutavverkning som skogsägaren behöver förhålla sig till. Genom att öka mängden virke som finns tillgänglig när en sådan åtgärd genomförs kan gödslingen påverka utfallet från skogsskiftet. Det är därför relevant att sätta gödslingsinsatsen i relation till både kommande gallringar och den planerade slutavverkningen.

Tidpunkten får därmed en central betydelse. En gödslingsinsats som genomförs med rätt framförhållning kan påverka tillväxten under åren fram till avverkning. Eftersom exemplet utgår från en slutavverkningshorisont på åtta till tio år blir det tydligt att skogsgödsling är en insats som behöver ses i relation till den fortsatta utvecklingen av beståndet.

Det handlar alltså inte enbart om själva dagen när gödslet sprids. Gödslingsinsatsen ingår i ett längre förlopp där tillväxt, gallring och slutavverkning hänger samman. När tidpunkten väljs behöver den därför kopplas till hur det aktuella skogsområdet ska utvecklas och när kommande skogliga åtgärder är tänkta att genomföras.

Från anmälan till planerad gödslingsinsats

Gödslingsprocessen börjar med en anmälan till Skogsstyrelsen. I anmälan anges bland annat kvävegiva och tidpunkt för när gödslingen ska utföras. Det innebär att uppgifter om både mängden kväve och den planerade tidpunkten behöver finnas på plats inför den praktiska spridningen.

Som normal nivå anges cirka 550 kilo gödsel per hektar. Av detta är omkring 150 kilo kväve, medan resterande mängd består av bland annat dolomitkalk och bindemedel. Den totala gödselmängden per hektar är därmed betydligt större än själva kvävegivan. När större områden ska gödslas blir arealen därför en viktig faktor för hur omfattande uppdraget blir.

Priset bestäms genom en offert för det specifika skogsområdet. Hänsyn tas till avstånd, läge och andra förutsättningar, vilket innebär att kostnaden bedöms utifrån det enskilda uppdraget. Något fast pris som gäller för alla skogsområden anges därför inte.

Däremot finns ett riktpris på cirka 4 500 kronor per hektar för ett genomsnittligt skogsskifte när det gäller placering och storlek. Riktpriset ger en ungefärlig uppfattning om kostnadsnivån, medan den faktiska offerten tas fram med hänsyn till omständigheterna för det område som ska gödslas.

Det angivna riktpriset behöver samtidigt ses i relation till att varje skogsområde bedöms för sig. Avstånd och läge kan variera mellan olika skiften och även andra förutsättningar vägs in när offerten tas fram. Den faktiska kostnaden knyts därför till det område som ska behandlas och de villkor som gäller för just det uppdraget.

För att göra en bedömning av ett uppdrag behövs information om var gödslingen ska genomföras. I kontaktunderlaget efterfrågas den geografiska platsen, där en ungefärlig plats som stad eller samhälle kan anges. Det finns även möjlighet att lämna övriga upplysningar som kan vara relevanta för uppdraget.

Kallax Flyg anger finska Forest Vital samt Sveaskog och Norra Skog som exempel på uppdragsgivare. Skogsgödsling presenteras som en del av företagets skogstjänster och helikopter används för att genomföra spridningen över det aktuella området. Tjänsten bygger därmed på en kombination av planering, luftburen spridning och digital uppföljning.

Skogsgödsling med helikopter består alltså av flera delar som behöver fungera tillsammans. Insatsen behöver först sättas i relation till skogens utveckling och kommande gallring eller slutavverkning. Därefter krävs en anmälan med uppgifter om bland annat kvävegiva och tidpunkt. När uppdragets plats, omfattning och övriga förutsättningar är kända kan en offert tas fram inför genomförandet.

För större arealer är kapaciteten en tydlig del av metoden. Möjligheten att behandla upp till 140 hektar per dag innebär att även omfattande områden kan hanteras inom en koncentrerad gödslingsinsats. GPS och den digitala kartbilden ger samtidigt ett underlag som visar hur arbetet har utförts.

Den skogsägare som överväger skogsgödsling med helikopter behöver därför ta hänsyn till flera delar av upplägget. Tidpunkten i beståndets utveckling, planerad gallring eller slutavverkning, skogsskiftets läge och storlek samt den mängd gödsel som ska spridas är centrala förutsättningar. När dessa är tydliga kan gödslingsinsatsen planeras utifrån det aktuella skogsområdet och dess förutsättningar.